publicerad: 2015
benmuskel
ben|muskel
substantiv
~n ‑muskler • till ben 2 muskel
Singular | |
---|---|
en benmuskel | obestämd form |
en benmuskels | obestämd form genitiv |
benmuskeln | bestämd form |
benmuskelns | bestämd form genitiv |
Plural | |
benmuskler | obestämd form |
benmusklers | obestämd form genitiv |
benmusklerna | bestämd form |
benmusklernas | bestämd form genitiv |