publicerad: 2015
benvärmare
ben|värm·are
substantiv
~n; pl. ~, best. pl. ‑värmarna • varm fotlös strumpa
Singular | |
---|---|
en benvärmare | obestämd form |
en benvärmares | obestämd form genitiv |
benvärmaren | bestämd form |
benvärmarens | bestämd form genitiv |
Plural | |
benvärmare | obestämd form |
benvärmares | obestämd form genitiv |
benvärmarna | bestämd form |
benvärmarnas | bestämd form genitiv |