SAOL
Svenska Akademiens ordlista
publicerad: 2015  
bespottare
be·­spott·­are substantiv ~n; pl. ~, best. pl. bespottarna ⟨åld.⟩ bespotta
Singular
en bespottareobestämd form
en bespottaresobestämd form genitiv
bespottarenbestämd form
bespottarensbestämd form genitiv
Plural
bespottareobestämd form
bespottaresobestämd form genitiv
bespottarnabestämd form
bespottarnasbestämd form genitiv