publicerad: 2015
bestridande
be·strid·ande
substantiv
~t ~n • till bestrida 1,2
Singular | |
---|---|
ett bestridande | obestämd form |
ett bestridandes | obestämd form genitiv |
bestridandet | bestämd form |
bestridandets | bestämd form genitiv |
Plural | |
bestridanden | obestämd form |
bestridandens | obestämd form genitiv |
bestridandena | bestämd form |
bestridandenas | bestämd form genitiv |