publicerad: 2015
biomedicinare
bio|med·ic·in·are
substantiv
~n; pl. ~, best. pl. ‑medicinarna biomedicin
Singular | |
---|---|
en biomedicinare | obestämd form |
en biomedicinares | obestämd form genitiv |
biomedicinaren | bestämd form |
biomedicinarens | bestämd form genitiv |
Plural | |
biomedicinare | obestämd form |
biomedicinares | obestämd form genitiv |
biomedicinarna | bestämd form |
biomedicinarnas | bestämd form genitiv |