publicerad: 2015
biverkan
bi|verk·an
substantiv; best. ~; i pl. används ‑verkningar bi- 1 verkan
Singular | |
---|---|
en biverkan | obestämd form |
en biverkans | obestämd form genitiv |
biverkan | bestämd form |
biverkans | bestämd form genitiv |
Plural | |
biverkningar | obestämd form |
biverkningars | obestämd form genitiv |
biverkningarna | bestämd form |
biverkningarnas | bestämd form genitiv |