publicerad: 2015
bry
1bry
substantiv
~et • bryderi
Singular | |
---|---|
ett bry | obestämd form |
ett brys | obestämd form genitiv |
bryet | bestämd form |
bryets | bestämd form genitiv |
2bry
verb
brydde, brytt, pres. bryr • bry sin hjärna tänka intensivt
Finita former | |
---|---|
bryr | presens aktiv |
brydde | preteritum aktiv |
bry | imperativ aktiv |
Infinita former | |
att bry | infinitiv aktiv |
har/hade brytt | supinum aktiv |
Presens particip | |
bryende | |
Perfekt particip | |
en brydd + substantiv | |
ett brytt + substantiv | |
den/det/de brydda + substantiv | |
den brydde + maskulint substantiv |
bry sig
• ägna uppmärksamhet åt, bekymra sigOrdform(er) bry sig
bry sig om
• ägna uppmärksamhet åt, bekymra sig; visa medkänsla medInfinita former att bry sig om infinitiv aktiv