publicerad: 2015
burka
1burka
verb
~de ~t 1 ⟨vard.⟩ lägga på burk2 ⟨vard.⟩ mest i äldre tid: banda radio- el. tv-program3 ⟨vard.⟩ hänga utanför som motvikt i segeljolle
Finita former | |
---|---|
burkar | presens aktiv |
burkas | presens passiv |
burkade | preteritum aktiv |
burkades | preteritum passiv |
burka | imperativ aktiv |
Infinita former | |
att burka | infinitiv aktiv |
att burkas | infinitiv passiv |
har/hade burkat | supinum aktiv |
har/hade burkats | supinum passiv |
Presens particip | |
burkande | |
Perfekt particip | |
en burkad + substantiv | |
ett burkat + substantiv | |
den/det/de burkade + substantiv |
2burka
substantiv
~n burkor • heltäckande muslimsk kvinnodräkt
Singular | |
---|---|
en burka | obestämd form |
en burkas | obestämd form genitiv |
burkan | bestämd form |
burkans | bestämd form genitiv |
Plural | |
burkor | obestämd form |
burkors | obestämd form genitiv |
burkorna | bestämd form |
burkornas | bestämd form genitiv |