publicerad: 2015
bältessträckare
bält·es|sträck·are
substantiv
~n; pl. ~, best. pl. ‑sträckarna • till bälte 2 sträckare
Singular | |
---|---|
en bältessträckare | obestämd form |
en bältessträckares | obestämd form genitiv |
bältessträckaren | bestämd form |
bältessträckarens | bestämd form genitiv |
Plural | |
bältessträckare | obestämd form |
bältessträckares | obestämd form genitiv |
bältessträckarna | bestämd form |
bältessträckarnas | bestämd form genitiv |