publicerad: 2015
bänsel
bänsel
[bän´sel]
substantiv
~n bänslar • lina el. sladd för hopbindning av tåg
| Singular | |
|---|---|
| en bänsel | obestämd form |
| en bänsels | obestämd form genitiv |
| bänseln | bestämd form |
| bänselns | bestämd form genitiv |
| Plural | |
| bänslar | obestämd form |
| bänslars | obestämd form genitiv |
| bänslarna | bestämd form |
| bänslarnas | bestämd form genitiv |


