publicerad: 2015
bönfalla
bön|falla
verb
‑föll, ‑fallit, pres. ‑faller • ivrigt be om
Finita former | |
---|---|
bönfaller | presens aktiv |
bönfalls (bönfalles) | presens passiv |
bönföll | preteritum aktiv |
bönfölls | preteritum passiv |
bönfall | imperativ aktiv |
Infinita former | |
att bönfalla | infinitiv aktiv |
att bönfallas | infinitiv passiv |
har/hade bönfallit | supinum aktiv |
har/hade bönfallits | supinum passiv |
Presens particip | |
bönfallande |