SAOL
Svenska Akademiens ordlista
publicerad: 2015  
centralmakt
centr·­al|­makt substantiv ~en ~er till makt 1,2 2central
Singular
en centralmaktobestämd form
en centralmaktsobestämd form genitiv
centralmaktenbestämd form
centralmaktensbestämd form genitiv
Plural
centralmakterobestämd form
centralmaktersobestämd form genitiv
centralmakternabestämd form
centralmakternasbestämd form genitiv