publicerad: 2015
dendrit
dendr·it
[‑i´t]
substantiv
~en ~er • del av nervcell
Singular | |
---|---|
en dendrit | obestämd form |
en dendrits | obestämd form genitiv |
dendriten | bestämd form |
dendritens | bestämd form genitiv |
Plural | |
dendriter | obestämd form |
dendriters | obestämd form genitiv |
dendriterna | bestämd form |
dendriternas | bestämd form genitiv |