publicerad: 2015
doyen
doyen
[doajäŋ´]
substantiv
~en ~er • ålderspresident i en kår; ambassadör med längst ackrediteringstid i ett land
Singular | |
---|---|
en doyen | obestämd form |
en doyens | obestämd form genitiv |
doyenen | bestämd form |
doyenens | bestämd form genitiv |
Plural | |
doyener | obestämd form |
doyeners | obestämd form genitiv |
doyenerna | bestämd form |
doyenernas | bestämd form genitiv |