publicerad: 2015
drabba
drabba
verb
~de ~t • träffa, hända: svåra olyckor drabbade landet
Finita former | |
---|---|
drabbar | presens aktiv |
drabbas | presens passiv |
drabbade | preteritum aktiv |
drabbades | preteritum passiv |
drabba | imperativ aktiv |
Infinita former | |
att drabba | infinitiv aktiv |
att drabbas | infinitiv passiv |
har/hade drabbat | supinum aktiv |
har/hade drabbats | supinum passiv |
Presens particip | |
drabbande | |
Perfekt particip | |
en drabbad + substantiv | |
ett drabbat + substantiv | |
den/det/de drabbade + substantiv |
drabba ihop
• drabba samman
Infinita formeratt drabba ihopinfinitiv aktivPresens participihopdrabbandePerfekt participen ihopdrabbad + substantivett ihopdrabbat + substantivden/det/de ihopdrabbade + substantiv
drabba samman
• härarna drabbade samman el. (sällan) sammandrabbade
Infinita formeratt drabba sammaninfinitiv aktivPresens participsammandrabbandePerfekt participen sammandrabbad + substantivett sammandrabbat + substantivden/det/de sammandrabbade + substantiv