publicerad: 2015
elektronik
elektr·on·ik
[‑i´k]
substantiv
~en • vetenskapen om elektroners rörelse i vakuum, gas och fasta material; anordning el. utrustning med tekniskt utnyttjande av elektroner
Singular | |
---|---|
en elektronik | obestämd form |
en elektroniks | obestämd form genitiv |
elektroniken | bestämd form |
elektronikens | bestämd form genitiv |