publicerad: 2015
eminent
e·min·ent
[‑en´t]
adjektiv; n. ~, ~a • framstående, utomordentlig
Positiv | |
---|---|
en eminent + substantiv | |
ett eminent + substantiv | |
den/det/de eminenta + substantiv | |
den eminente + maskulint substantiv | |
Komparativ | |
en/ett/den/det/de eminentare + substantiv | |
Superlativ | |
är eminentast | |
den/det/de eminentaste + substantiv |