publicerad: 2015
enkelrikta
enkel|rikta
verb
~de ~t • enkelrikta en gata
| Finita former | |
|---|---|
| enkelriktar | presens aktiv |
| enkelriktas | presens passiv |
| enkelriktade | preteritum aktiv |
| enkelriktades | preteritum passiv |
| enkelrikta | imperativ aktiv |
| Infinita former | |
| att enkelrikta | infinitiv aktiv |
| att enkelriktas | infinitiv passiv |
| har/hade enkelriktat | supinum aktiv |
| har/hade enkelriktats | supinum passiv |
| Presens particip | |
| enkelriktande | |
| Perfekt particip | |
| en enkelriktad + substantiv | |
| ett enkelriktat + substantiv | |
| den/det/de enkelriktade + substantiv | |


