SAOL
Svenska Akademiens ordlista
publicerad: 2015  
enkelrum
enkel|­rum substantiv ~met; pl. ~, best. pl. ~men rum för en person på hotell
Singular
ett enkelrumobestämd form
ett enkelrumsobestämd form genitiv
enkelrummetbestämd form
enkelrummetsbestämd form genitiv
Plural
enkelrumobestämd form
enkelrumsobestämd form genitiv
enkelrummenbestämd form
enkelrummensbestämd form genitiv