publicerad: 2015
ensamhet
en·sam·het
substantiv
~en ~er ensam
Singular | |
---|---|
en ensamhet | obestämd form |
en ensamhets | obestämd form genitiv |
ensamheten | bestämd form |
ensamhetens | bestämd form genitiv |
Plural | |
ensamheter | obestämd form |
ensamheters | obestämd form genitiv |
ensamheterna | bestämd form |
ensamheternas | bestämd form genitiv |