publicerad: 2015
enstämmighet
en|stämm·ig·het
substantiv
~en • till enstämmig 1,2
Singular | |
---|---|
en enstämmighet | obestämd form |
en enstämmighets | obestämd form genitiv |
enstämmigheten | bestämd form |
enstämmighetens | bestämd form genitiv |