publicerad: 2015
erövringskrig
er·övr·ings|krig
substantiv
~et; pl. ~ erövring krig
Singular | |
---|---|
ett erövringskrig | obestämd form |
ett erövringskrigs | obestämd form genitiv |
erövringskriget | bestämd form |
erövringskrigets | bestämd form genitiv |
Plural | |
erövringskrig | obestämd form |
erövringskrigs | obestämd form genitiv |
erövringskrigen | bestämd form |
erövringskrigens | bestämd form genitiv |