publicerad: 2015
examensbevis
ex·am·ens|be·vis
substantiv
~et; pl. ~ • till bevis 2 examen
Singular | |
---|---|
ett examensbevis | obestämd form |
ett examensbevis | obestämd form genitiv |
examensbeviset | bestämd form |
examensbevisets | bestämd form genitiv |
Plural | |
examensbevis | obestämd form |
examensbevis | obestämd form genitiv |
examensbevisen | bestämd form |
examensbevisens | bestämd form genitiv |