SAOL
Svenska Akademiens ordlista
publicerad: 2015  
finna
finna verb fann, funnit, funnen funnet funna, pres. finner hittakomma fram till upp­fattningen: ​jag finner protesten berättigad
Finita former
finnerpresens aktiv
finns (finnes)presens passiv
fannpreteritum aktiv
fannspreteritum passiv
finnimperativ aktiv
Infinita former
att finnainfinitiv aktiv
att finnasinfinitiv passiv
har/hade funnitsupinum aktiv
har/hade funnitssupinum passiv
Presens particip
finnande
Perfekt particip
en funnen + substantiv
ett funnet + substantiv
den/det/de funna + substantiv
den funne + maskulint substantiv
finna på komma på, tänka ut: ​finna på råd
Infinita formeratt finna påinfinitiv aktivPresens particippåfinnandePerfekt participen påfunnen + substantivett påfunnet + substantivden/det/de påfunna + substantivden påfunne + maskulint substantiv
finna sig foga sig i ngt; bevara fattningenkonstatera sig vara: ​han fann sig ut­manövrerad
Ordform(er)finna sig