publicerad: 2015
frånhända
från|hända
verb
‑hände, ‑hänt, ‑händ n. ‑hänt, pres. ‑händer • avhända
| Finita former | |
|---|---|
| frånhänder | presens aktiv |
| frånhänds (frånhändes) | presens passiv |
| frånhände | preteritum aktiv |
| frånhändes | preteritum passiv |
| frånhänd | imperativ aktiv |
| Infinita former | |
| att frånhända | infinitiv aktiv |
| att frånhändas | infinitiv passiv |
| har/hade frånhänt | supinum aktiv |
| har/hade frånhänts | supinum passiv |
| Presens particip | |
| frånhändande | |
| Perfekt particip | |
| en frånhänd + substantiv | |
| ett frånhänt + substantiv | |
| den/det/de frånhända + substantiv | |


