publicerad: 2015
fulhet
ful·het
substantiv
~en ~er ful
Singular | |
---|---|
en fulhet | obestämd form |
en fulhets | obestämd form genitiv |
fulheten | bestämd form |
fulhetens | bestämd form genitiv |
Plural | |
fulheter | obestämd form |
fulheters | obestämd form genitiv |
fulheterna | bestämd form |
fulheternas | bestämd form genitiv |