publicerad: 2015
fältjägare
fält|jäg·are
substantiv
~n; pl. ~, best. pl. ‑jägarna • till jägare 2 fält 2
| Singular | |
|---|---|
| en fältjägare | obestämd form |
| en fältjägares | obestämd form genitiv |
| fältjägaren | bestämd form |
| fältjägarens | bestämd form genitiv |
| Plural | |
| fältjägare | obestämd form |
| fältjägares | obestämd form genitiv |
| fältjägarna | bestämd form |
| fältjägarnas | bestämd form genitiv |


