publicerad: 2015
fältmanöver
fält|man·över
substantiv
~n; pl. ‑manövrer el. ‑manövrar • till manöver 2 fält 2
| Singular | |
|---|---|
| en fältmanöver | obestämd form |
| en fältmanövers | obestämd form genitiv |
| fältmanövern | bestämd form |
| fältmanöverns | bestämd form genitiv |
| Plural | |
| fältmanövrer (fältmanövrar) | obestämd form |
| fältmanövrers (fältmanövrars) | obestämd form genitiv |
| fältmanövrerna (fältmanövrarna) | bestämd form |
| fältmanövrernas (fältmanövrarnas) | bestämd form genitiv |


