publicerad: 2015
föranmäla
för|an·mäla
[fö`r‑]
verb
‑anmälde ‑anmält • till anmäla 2 anmäla
| Finita former | |
|---|---|
| föranmäler | presens aktiv |
| föranmäls (föranmäles) | presens passiv |
| föranmälde | preteritum aktiv |
| föranmäldes | preteritum passiv |
| föranmäl | imperativ aktiv |
| Infinita former | |
| att föranmäla | infinitiv aktiv |
| att föranmälas | infinitiv passiv |
| har/hade föranmält | supinum aktiv |
| har/hade föranmälts | supinum passiv |
| Presens particip | |
| föranmälande | |
| Perfekt particip | |
| en föranmäld + substantiv | |
| ett föranmält + substantiv | |
| den/det/de föranmälda + substantiv | |
| den föranmälde + maskulint substantiv | |


