publicerad: 2015
förena
för·ena
verb
~de ~t • skapa enhet av; ena: förena stridiga viljor
| Finita former | |
|---|---|
| förenar | presens aktiv |
| förenas | presens passiv |
| förenade | preteritum aktiv |
| förenades | preteritum passiv |
| förena | imperativ aktiv |
| Infinita former | |
| att förena | infinitiv aktiv |
| att förenas | infinitiv passiv |
| har/hade förenat | supinum aktiv |
| har/hade förenats | supinum passiv |
| Presens particip | |
| förenande | |
| Perfekt particip | |
| en förenad + substantiv | |
| ett förenat + substantiv | |
| den/det/de förenade + substantiv | |
förena sig
• enas, komma överensOrdform(er) förena sig


