publicerad: 2015
förfärdiga
för·färd·iga
verb
~de ~t • tillverka
| Finita former | |
|---|---|
| förfärdigar | presens aktiv |
| förfärdigas | presens passiv |
| förfärdigade | preteritum aktiv |
| förfärdigades | preteritum passiv |
| förfärdiga | imperativ aktiv |
| Infinita former | |
| att förfärdiga | infinitiv aktiv |
| att förfärdigas | infinitiv passiv |
| har/hade förfärdigat | supinum aktiv |
| har/hade förfärdigats | supinum passiv |
| Presens particip | |
| förfärdigande | |
| Perfekt particip | |
| en förfärdigad + substantiv | |
| ett förfärdigat + substantiv | |
| den/det/de förfärdigade + substantiv | |


