publicerad: 2015
förgrena
för·grena
verb
~de ~t • dela upp i grenar
| Finita former | |
|---|---|
| förgrenar | presens aktiv |
| förgrenas | presens passiv |
| förgrenade | preteritum aktiv |
| förgrenades | preteritum passiv |
| förgrena | imperativ aktiv |
| Infinita former | |
| att förgrena | infinitiv aktiv |
| att förgrenas | infinitiv passiv |
| har/hade förgrenat | supinum aktiv |
| har/hade förgrenats | supinum passiv |
| Presens particip | |
| förgrenande | |
| Perfekt particip | |
| en förgrenad + substantiv | |
| ett förgrenat + substantiv | |
| den/det/de förgrenade + substantiv | |
förgrena sig
• delas upp i grenarOrdform(er) förgrena sig


