publicerad: 2015
förgätmigej
för·gät·mig|ej
[‑ej´]
substantiv
~en; pl. ~ el. ~er • en växt
Singular | |
---|---|
en förgätmigej | obestämd form |
en förgätmigejs | obestämd form genitiv |
förgätmigejen | bestämd form |
förgätmigejens | bestämd form genitiv |
Plural | |
förgätmigej (förgätmigejer) | obestämd form |
förgätmigejs (förgätmigejers) | obestämd form genitiv |
förgätmigejen (förgätmigejerna) | bestämd form |
förgätmigejens (förgätmigejernas) | bestämd form genitiv |