publicerad: 2015
förhala
för·hala
verb
~de ~t 1 fördröja2 förflytta fartyg med trossar el. genom bogsering
| Finita former | |
|---|---|
| förhalar | presens aktiv |
| förhalas | presens passiv |
| förhalade | preteritum aktiv |
| förhalades | preteritum passiv |
| förhala | imperativ aktiv |
| Infinita former | |
| att förhala | infinitiv aktiv |
| att förhalas | infinitiv passiv |
| har/hade förhalat | supinum aktiv |
| har/hade förhalats | supinum passiv |
| Presens particip | |
| förhalande | |
| Perfekt particip | |
| en förhalad + substantiv | |
| ett förhalat + substantiv | |
| den/det/de förhalade + substantiv | |


