publicerad: 2015
förirring
för·irr·ing
substantiv
~en ~ar förirra
Singular | |
---|---|
en förirring | obestämd form |
en förirrings | obestämd form genitiv |
förirringen | bestämd form |
förirringens | bestämd form genitiv |
Plural | |
förirringar | obestämd form |
förirringars | obestämd form genitiv |
förirringarna | bestämd form |
förirringarnas | bestämd form genitiv |