publicerad: 2015
förköp
för|köp
[fö`r‑]
substantiv
~et; pl. ~ – Alla sammansättn. med förköps- hör till förköp.
Singular | |
---|---|
ett förköp | obestämd form |
ett förköps | obestämd form genitiv |
förköpet | bestämd form |
förköpets | bestämd form genitiv |
Plural | |
förköp | obestämd form |
förköps | obestämd form genitiv |
förköpen | bestämd form |
förköpens | bestämd form genitiv |