publicerad: 2015
förplikta
för·plikta
verb
~de ~t • ålägga som plikt: förplikta till ngt
Finita former | |
---|---|
förpliktar | presens aktiv |
förpliktas | presens passiv |
förpliktade | preteritum aktiv |
förpliktades | preteritum passiv |
förplikta | imperativ aktiv |
Infinita former | |
att förplikta | infinitiv aktiv |
att förpliktas | infinitiv passiv |
har/hade förpliktat | supinum aktiv |
har/hade förpliktats | supinum passiv |
Presens particip | |
förpliktande | |
Perfekt particip | |
en förpliktad + substantiv | |
ett förpliktat + substantiv | |
den/det/de förpliktade + substantiv |
förplikta sig
• utfästa sigOrdform(er) förplikta sig