publicerad: 2015
försåt
för·såt
substantiv
~et; pl. ~ • bakhåll: ligga i försåt
Singular | |
---|---|
ett försåt | obestämd form |
ett försåts | obestämd form genitiv |
försåtet | bestämd form |
försåtets | bestämd form genitiv |
Plural | |
försåt | obestämd form |
försåts | obestämd form genitiv |
försåten | bestämd form |
försåtens | bestämd form genitiv |