publicerad: 2015
försäkran
för·säkr·an
substantiv; best. ~; i pl. används försäkringar • löfte: en försäkran
| Singular | |
|---|---|
| en försäkran | obestämd form |
| en försäkrans | obestämd form genitiv |
| försäkran | bestämd form |
| försäkrans | bestämd form genitiv |
| Plural | |
| försäkringar | obestämd form |
| försäkringars | obestämd form genitiv |
| försäkringarna | bestämd form |
| försäkringarnas | bestämd form genitiv |


