publicerad: 2015
förutsägbarhet
för·ut|säg·bar·het
substantiv
~en ~er förutsägbar
Singular | |
---|---|
en förutsägbarhet | obestämd form |
en förutsägbarhets | obestämd form genitiv |
förutsägbarheten | bestämd form |
förutsägbarhetens | bestämd form genitiv |
Plural | |
förutsägbarheter | obestämd form |
förutsägbarheters | obestämd form genitiv |
förutsägbarheterna | bestämd form |
förutsägbarheternas | bestämd form genitiv |