publicerad: 2015
förutsägelse
för·ut|säg·else
substantiv
~n ~r förutsäga
Singular | |
---|---|
en förutsägelse | obestämd form |
en förutsägelses | obestämd form genitiv |
förutsägelsen | bestämd form |
förutsägelsens | bestämd form genitiv |
Plural | |
förutsägelser | obestämd form |
förutsägelsers | obestämd form genitiv |
förutsägelserna | bestämd form |
förutsägelsernas | bestämd form genitiv |