publicerad: 2015
gensekvens
gen|sekv·ens
substantiv
~en ~er • till 2gen sekvens
Singular | |
---|---|
en gensekvens | obestämd form |
en gensekvens | obestämd form genitiv |
gensekvensen | bestämd form |
gensekvensens | bestämd form genitiv |
Plural | |
gensekvenser | obestämd form |
gensekvensers | obestämd form genitiv |
gensekvenserna | bestämd form |
gensekvensernas | bestämd form genitiv |