publicerad: 2015
gullgosse
gull|gosse
el. guld|gosse
substantiv
~n ‑gossar • ⟨vard.⟩ bortskämd el. utvald gunstling, favorit; präktig gosse el. ung man
Singular | |
---|---|
en gullgosse (en guldgosse) | obestämd form |
en gullgosses (en guldgosses) | obestämd form genitiv |
gullgossen (guldgossen) | bestämd form |
gullgossens (guldgossens) | bestämd form genitiv |
Plural | |
gullgossar (guldgossar) | obestämd form |
gullgossars (guldgossars) | obestämd form genitiv |
gullgossarna (guldgossarna) | bestämd form |
gullgossarnas (guldgossarnas) | bestämd form genitiv |