publicerad: 2015
hackordning
hack|ordn·ing
substantiv
~en ~ar • särsk. bildl. rangordning
Singular | |
---|---|
en hackordning | obestämd form |
en hackordnings | obestämd form genitiv |
hackordningen | bestämd form |
hackordningens | bestämd form genitiv |
Plural | |
hackordningar | obestämd form |
hackordningars | obestämd form genitiv |
hackordningarna | bestämd form |
hackordningarnas | bestämd form genitiv |