SAOL
Svenska Akademiens ordlista
tryckår: 2015  
hagel
hagel [ha´gel] substantiv haglet; pl. ~, best. pl. haglen neder­börd i form av små is­bitarammunition till vissa enklare gevär
Singular
ett hagelobestämd form
ett hagelsobestämd form genitiv
hagletbestämd form
hagletsbestämd form genitiv
Plural
hagelobestämd form
hagelsobestämd form genitiv
haglenbestämd form
haglensbestämd form genitiv