publicerad: 2015
hammarhuvud
hammar|huvud
substantiv
~et; pl. ~en, best. pl. ~ena hammare huvud 1
Singular | |
---|---|
ett hammarhuvud | obestämd form |
ett hammarhuvuds | obestämd form genitiv |
hammarhuvudet | bestämd form |
hammarhuvudets | bestämd form genitiv |
Plural | |
hammarhuvuden | obestämd form |
hammarhuvudens | obestämd form genitiv |
hammarhuvudena | bestämd form |
hammarhuvudenas | bestämd form genitiv |