publicerad: 2015
hangar
hangar
[haŋga´r]
substantiv
~en ~er • flyghall – Alla sammansättn. med hangar- hör till hangar.
Singular | |
---|---|
en hangar | obestämd form |
en hangars | obestämd form genitiv |
hangaren | bestämd form |
hangarens | bestämd form genitiv |
Plural | |
hangarer | obestämd form |
hangarers | obestämd form genitiv |
hangarerna | bestämd form |
hangarernas | bestämd form genitiv |