publicerad: 2015
happening
happen·ing
[häp´en‑]
substantiv
~en; pl. ~ar hellre än ~s • en teaterliknande konstform med improvisationer och ofta medverkan av publiken
| Singular | |
|---|---|
| en happening | obestämd form |
| en happenings | obestämd form genitiv |
| happeningen | bestämd form |
| happeningens | bestämd form genitiv |
| Plural | |
| happeningar (happenings) | obestämd form |
| happeningars (happenings) | obestämd form genitiv |
| happeningarna | bestämd form |
| happeningarnas | bestämd form genitiv |


