publicerad: 2015
harang
har·ang
[‑aŋ´]
substantiv
~en ~er • högtidlig ramsa, ordsvammel
Singular | |
---|---|
en harang | obestämd form |
en harangs | obestämd form genitiv |
harangen | bestämd form |
harangens | bestämd form genitiv |
Plural | |
haranger | obestämd form |
harangers | obestämd form genitiv |
harangerna | bestämd form |
harangernas | bestämd form genitiv |