publicerad: 2015
herbicid
herbi·cid
[‑si´d]
substantiv
~en ~er • mest i pl.; bekämpningsmedel mot ogräs
Singular | |
---|---|
en herbicid | obestämd form |
en herbicids | obestämd form genitiv |
herbiciden | bestämd form |
herbicidens | bestämd form genitiv |
Plural | |
herbicider | obestämd form |
herbiciders | obestämd form genitiv |
herbiciderna | bestämd form |
herbicidernas | bestämd form genitiv |